Mitt svensk-ryska jag

Jag har känt mig lite trött och hängig sista två dagarna och har befarat att jag har haft "en infektion på g", för att citera en viss Karin Landström! I morse bestämde jag mig därför att stanna hemma och sova efter med nöd och näppe ha kravlat mig upp ur sängen i ett försök att göra mig i ordning för skolan. Men ensam har jag inte varit för vi har Babushka som kommer och pysslar och donar! Egentligen har vi tre olika Babushkor som är anställda av Mirbis och de turas om att bo i huset. Ingen av Babushka pratar engelska men de försöker prata desto mer med oss på ryska. Babushka som var här idag är särskilt glad över mitt ryska namn (inget konstigt franskt) och brukar gladeligen ropa "Masha, Masha" så fort hon ser mig.

En vanlig händelse här är att jag till exempel står på en rast och pratar med Sebastian och någon fransman och det kommer fram en ryss eller ryska som frågar vart vi är ifrån och säger: "You really look like foreigners" till killarna och sedan "But you could be Russian" till mig. Och Sebastian säger: "Yes, people tell her that ALL the time!". Men ryskorna ser trots allt väldigt bra ut många av dem. Dessutom är det inte helt fel att inte ha "UTLÄNNING" skrivet i pannan när man vandrar runt i Moskva. Jag brukar dock också få höra saker i stil med: "Have you ever heard that you look very Swedish?" och "You look exactly how I imagine a Swedish girl" så min svenskhet är definitivt kvar.

"Please don't say anything funny. Laughing hurts too much..."

Så hur gick det hos frisören? Vi kom dit och som vi befarade pratade ingen engelska. Men med Vladimir som tolk kunde jag någorlunda förklara hur jag ville ha håret klippt. Slutresultatet blev ändå helt okej (hade dock seriösa tvivel under själva proceduren). Framför allt var det billigt och bra!

Jag har dessutom haft en fruktansvärd träningsverk i varenda magmuskel nu i två dagar som följd av mitt intensiva träningspass. Jämrar "aj aj aj" ungefär varannan minut. Förhoppningsvis är den borta när jag vaknar imorgon! Men man vet aldrig.

Traningslager pa Mirbis

Idag har Melanie och jag fatt personlig traning av ordforanden i studentforeningen pa Mirbis. Hon korde totalt slut pa oss. Hon ser ut ungefar som mig, forrutom att hon ar bara ben och muskler eftersom hon bade ar professionell balettdansos och cheerleader. Efter en uppvarmning som for Melanie och mig ar ett "normalt" traningspass korde vi flera stationer som vi skulle gora olika ovningar pa. Nagot jag gillar ar anda den ryska arligheten. Hon visade oss fem ovningar och sa sedan: "We could do more, but Maria, this will be enough for you...". Efter ovningarna granskade hon mina hofter, klamde lite och sa: "I have very good exercise to make this more fit!". Sa sedan fortsatte vi med dessa ovningar ungefar tills Melanie och jag inte kunde lyfta benen langre. Da slutade vi.

Det som star nast pa dagens schema ar harklippning! Jag ar lite skeptisk vill jag medge men jag behover verkligen en klippning. En rysk kille fran Mirbis foljer oss till en frisersalong och Melanie har ett tysk-ryskt ficklexikon med anvandbara fraser for harklippningar. Det borde inte kunna ga alltfor fel hoppas jag. Aterkommer med resultatet!

Busy week

Jag ska skriva mer imorgon när jag har en ledig dag! Jag har ryska måndagar och onsdagar och i måndags fick vi jättemycket i läxa av den mycket ambitiösa Inna. Tyvärr är just tisdagar min mest fullspäckade dag med lektioner från 10 till 18 plus en ryskaläxa som tar 4 timmar att göra! Och då gjorde jag den inte ens så ordentligt som jag skulle ha velat gjort. Tyvärr kan jag inte göra några läxor under lektionerna här på Mirbis (vilket hände att jag gjorde då och då i Taiwan) eftersom vi alltid är så få i klasserna och lärarna hela tiden vill att vi ska vara aktiva och delta...  Men imorgon är jag som sagt ledig! Ska försöka ta mig till en kemtvätt och en skomakare. Får se hur det går, blir ficklexikonet in högsta hugg.    

Mina lördagar med Lenin

Nästan alltid åker jag till skolan/stan med några av de andra bytisarna. Ibland händer det att vi har helt olika scheman  och jag tar bussen/tunnelbanan själv men det är inte särskilt ofta. Men det är självklart vid dessa enstaka tillfällen som saker går fel. Som till exempel igår. Skulle ta bussen eftersom jag skulle till Mirbis och min lektion med Lenin. Sitter på bussen och pluggar lite ryska glosor när jag märker att bussen kör en annan väg. Tänker att det här är nog inte så bra. Vi stannar vid en hållplats och alla kliver ut. Inte bra, inte bra. Busschauffören säger något till mig som jag inte förstår ett ord av. Han fortsätter till köra. Vi kommer till en bussparkering (?!). Busschauffören stannar bussen och fortsätter försöka prata ryska med mig. Jag säger vart jag ska och han pekar på busshållplatsen ute vid vägen. Jag går dit och där står folk och väntar. Hoppas, hoppas, hoppas att någon pratar engelska. Kommer på att den enda jag kan ringa till och som pratar ryska är Nikita. Kommer på att Nikita sitter och skriver prov. Känner paniken komma smygande. Går fram till en kvinna som ser snäll och välutbildad ut. YES! Hon visar bussen jag ska ta. Kliver på och efter 5 minuter känner jag igen mig igen. Andas ut.

Kommer till och med i tid till min lektion trots det lilla äventyret på vägen. Och Lenin levererar som vanligt. Han kommer på något vis in på mutor och säger: "Well, it's funny with European companies that come here  with their "anti-bribery policies". And they really think they can do business here that way! Impossible. If they want to do business with Russia they need to do it our way. I would say that bribery is just normal business practice". Han pausar innan han fortsätter: "Well, I now remember that it's against Mirbis policy to talk about these illegal stuff... But now you know".

Man lär sig något nytt varje dag!

Idag åt jag lunch med Melanie, Camille och vår ryske vän Nikita när jag frågade honom (för de som fortfarande inte vet så är Nikita en han) vad Valeria, vår andra ryska vän, verkligen gör på dagarna. Fick svaret: "She is not doing anything. She is "supposed to" write her thesis, but I think she will just buy one". Melanie, Camille och jag slutar tugga stirrar på honom. Nikita fortsätter: "Many student do this, no one really checks. You can also buy an University Diploma just on the way to your Metro station".

Vi har ju också märkt att de ryska studenterna inte verkar särskilt intresserade av lektionerna, eller att plugga över huvudtaget. Särskilt tjejerna. Förklaringen vi fick till det var att tjejerna mest är på Mirbis för "att ha något att göra" på dagarna. Egentligen är det bara för att fördriva tiden tills dom hittar någon rik ryss att gifta sig med. De ska ändå inte meningen att de ska jobba sedan utan bara vara lyxhustrur!

Om mat

Undrens tid ar inte forbi! Tror att det ar bra for mig att aka utomlands ibland sa jag testar mina "matgranser" lite. Jag har sakta men sakert borjat ata lite ost har i Ryssland! Koper nufortiden fardiga djupfrysta pizzor namligen! Visserligen brukar jag gradda dom valdigt val sa osten inte blir "smetig", men anda. Ater ocksa cream cheese (tror jag det heter) pa min favorit laxmacka i kafeterian pa Mirbis.

Vid min tunnelbanestation ligger ett enormt shoppingcenter dar det finns ett Supermarket som vi brukar handla mat i. Handling ar lite av en procedur har. Det ar inte direkt som att handla pa Lutis dar man vet exakt vart allt finns och exakt vad man ska ha! No, no. no. Jag och Sebastian skulle handla "lite snabbt och smidigt" har en dag och kom ut fran affaren en timme senare med ungefar fem varor var. Vet inte hur det gick till.

Ska ta och dra mig till Supermarket nu. Har ungefar ingenting hemma, inte ens vatten! Kokat i tekokaren och latit svalna igar och idag vilket ocksa blir lite av en procedur. Dags for handling helt enkelt.

Brrrrrrrr

Idag var det ruggigt kallt igen... Vi hade nästan vant oss vid -10 men idag var det kring -20 igen! Inne på Mirbis är det istället väldigt varmt och särskilt i klassrummet där vi har ryska. Min ryskalärare heter Inna och man kan inte beskriva henne som annat än energisk! Med koncentrationen på max för att hänga med kokar våra hjärnor den sista halvtimmen av den tre timmar långa lektionen och man kommer knappt ihåg vad man heter längre. På lördagar (oh yes lektioner på lördagar) har jag tre timmar logistik i samma klassrum med en lärare som är mycket lik Lenin (men bara till utseendet) och som hela tiden försöker överträffa sina egna skämt, vilket då får följden att vi alla ligger dubbelvikta av skratt sista halvtimmen.

Nu måste jag sluta för ska få Word på min dator!! Jippie! När jag inte har skrivit på ett tag är det oftast inte för att jag inte har tid, utan för att internet har en tendens att sluta fungera. Mycket frustrerande, men bra för studierna.

Födelsedag

En födelsedag som börjar med limousin-fest har man inte varje år! Vi var sammanlagt ungefär 25 utbytesstudenter och ryssar som åkte runt i limousinen ända fram på småtimmarna på morgonen på min födelsedag. Väldigt roligt var det! Inte lika roligt var det att gå upp klockan 12 när vi hade lagt oss kl 9... Vi lider alla av lite sömnunderskott så ikväll blir det väldigt lugnt här på campus.

Att ryssarna gillar lyx är knappast något som har undgått någon. Även en ganska fattig ryss vill gärna visa upp en snygg fasad utåt! På min skola behöver studenterna dock inte låtsas, de kommer alla från välbärgade familjer. Och man märker på Mirbis att det är en privat skola. Jag och Sebastian har kursen Business English, och vi är de enda som har den! Så vi är ensamma med läraren i en och en halv timme en gång i veckan. Ryssarna pluggar inte mycket utan glider mest omkring. Får man inte tillräckligt bra betyg kan man ju alltid köpa sig lite bättre!

Det här är förresten vattensköldpaddan som bor i matsalen på Mirbis. Den är rätt så söt, även fast den har en speciell nos!

Lucky Swedish blonde?

Vi har alla våra "blonde moments". Vissa har dem dock oftare än andra (moi). Hittade 5000 rubel på nattklubben vi var på i lördags och var mycket nöjd med mig själv ända tills jag försökte betala med sedeln i Supermarket, då jag upptäckte att den var falsk. Damn! Sneaky ryssar som lämnar falska pengar omkring sig. Kom hem och visade sedeln för Nikita och Sebastian som bara skrattade åt mig eftersom sedeln var en riktigt dålig kopia...

When in Rome...

Tro det eller ej men ryska killar är riktiga gentlemän. Jag har fortfarande inte vant mig vid att de är så hjälpsamma! De håller upp dörrar, erbjuder sittplats i tunnelbanan och på bussen. När vi kommer hem och är frusna brukar Nikita erbjuda att koka te, Oleg brukar erbjuda vodka. Igår var vi hemma hos två kompisar till Oleg innan vi skulle gå ut och då ska tjejerna bara sitta ned medan killarna serverar oss. Jag försökte vid några tillfällen resa mig upp och hjälpa till (och kontrollera att mina drinkar inte innehöll tre delar vodka och en del juice) men detta möttes av vilda protester.

Det har varit mycket prat om vad som är accepterat att ha på sig när man går ut på nattklubb i Moskva. Ett säkert kort var att fråga en ryska i huset vad hon skulle ha på sig. Jag fick svaret: "High heels, short open dress and a lot of makeup". Redo att åka granskade Valeria kritiskt fransmännens outfits och viskade till mig: "I'm not sure about Fleurine. She cannot wear big jacket! But maybe security guards will think she's a boy and let her in anyway...". Men lyckligtvis kom alla in, även Fleurine.

Lördag

Majoriteten av folket runtomkring mig på dagarna är antingen fransmän eller ryssar. Fransmännen har som alla vet en ganska stark brytning när de pratar engelska, detsamma gäller ryssarna. Fransmännen har lite svårt att förstå ryssarna och ryssarna har lite svårt att förstå fransmännen. Så det är tur att det finns två svenskar som kan klara upp missförstånden! Inte för att jag är perfekt själv. Kom tillbaka till campus häromdagen och stöter på Nikita som frågar hur min dag har varit. Jag svarar. Nikita säger: "Are you speaking Swedish?". Jag skyller på att jag var trött och att Nikita faktisk ser ganska svensk ut.

Idag är det demonstration i Moskva! Vi hade tänkt att åka in men alla tog sovmorgon efter veckans sena kvällar och tidiga morgnar. Fleurine (elementtjuven) vaknade klockan tre! Melanie sitter och jobbar och jag ska nog passa på att göra min ryskaläxa. Vi har en riktigt rolig lärare som i början tilltalade mig Maria, vilket det inte var några konstigheter med eftersom det är ett vanligt namn också i Ryssland. Helt plötsligt började hon säga något annat och jag förstod inte ens att det var mig hon menade. Så nu kallar hon mig Маша (uttalas Masha) som är förkortningen av Maria på ryska. 

Vårt rum

Utsikt över Kuntsevo campus från vår balkong

På utflykt

Igår slutade internet fungera men idag är det tillbaka! Idag har vi varit på utflykt i Kreml där tsaren höll till och där presidenten håller till idag. Höjdpunkten var Rustkammaren både för att den var inomhus och för att det fanns så mycket häftigt att se. Bland annat fanns det ett helt rum med välbevarade och magnifika vagnar som tsaren och hans familj åkte omkring i på 1600- och 1700-talet. Dessutom fanns det ett helt rum med utrustning som de hade till hästarna så jag var mycket nöjd. Hästtäcken med diamanter. Det hade varit något!

En av kyrkorna som finns i Kreml.

Hur grått är det egentligen?

Imorse kom jag äntligen ihåg att ta kort på vår kära buss!

Som kanske framgår är att bli sittande i bussen i -20 grader inget som vi hoppar högt av glädje av. Men för att citera vår utlandsstudiekoordinator Varvara (när någon klagar på trafikkaos): "Helloooo, this is Moscow, be patient!!!".

Att döma av bussbilderna ser vår dagliga tillvaro rätt så grå ut. Och det går nog inte annat att hålla med om att Moskva i januari (och förmodligen större delen av året) är en rätt så grå plats. Det här är till exempel dagens lunch från Mirbis kafeteria. Det är tur att jag inte är så vidare förtjust i sås och grönsaker!

Men det är mycket som livar upp den till synes gråa ryska vardagen. Fransmännen är särskilt underhållande! Vi brukar få oss några goda skratt om dagen. Inatt råkade vi dock ut för en särskild incident. Jag vaknade av att någon gick ut från vårt rum. Tänkte att det var Melanie, men hon låg i sin säng. Grubblade inte mer på det  utan somnade om. Någon timme senare vaknade jag av att det var ISKALLT i rummet. Gick upp och byltade på mig mina varmaste kläder och somnade åter om igen. När vi sedan vaknade av väckarklockan upptäckte vi att något saknades. Vårt extraelement!!! Sneaky elementtjuvar till fransyskor vi delar lägenhet med.