Lite mer från min vardag

Både jag och Melanie var lite uppstressade innan vårt finansprov idag. Det hade vi inte behövt vara. Läraren delade ut proven; de ryska studenterna hade alla anteckningar framme och började gemensamt att lösa uppgifterna. Okeeeej, tänkte vi... Då gör vi väl också det! Med alla våra föreläsningsanteckningar och genom att slå våra kloka huvuden ihop var det inte alltför svårt. Dessutom satt ryssen som var bäst i klassen framför mig och Melanie och när han var klar (ungefär efter 5 minuter) vände han sig om mot oss och sa: "Here, you can look at my calculations". Okeeeej. Det är såhär man skriver prov i Ryssland. Och i tisdags satt några av de ryska tjejerna och tittade upp svaren på frågorna på sina iPhones... 

I eftermiddags var vi på gymmet. Efter att ha blivit uttittade medan vi gjorde sit-ups sa Melanie lite frustrerat: "What are all the guys doing here? They just walk around and talk to each other for hours! They barely use the machines!". Jag som ägnat lite tankar åt det hela svarar: "This is how Russian guys "hang out". You know, normal guys, like Europeans, can go for a coffee, watch movies and play video games. But Russian guys don't do that. They have to keep up their matcho image and do their matcho stuff, like spending 4 hours a day in the gym comparing muscles and checking out girls". Det är sant. Melanie gick självklart fram till en av killarna för att få det hela bekräftat och han medgav att han var kom till gymmet mycket för att hänga med dom andra.  Han berättade även att han faktiskt har ungefär ett lika stort gym hemma men att det inte alls är lika kul att träna där! 

Exam week

Så jag har varit dålig på att uppdatera! Men jag ska bli bättre efter den här veckan, och eventuellt nästa. Jag har (förmodligen) ett ganska stort prov till nästa vecka. Inte helt säkert, organisering är inte Rysslands starkaste sida. Är lite orolig för hur de ska lyckas arrangera vinter-OS om två år... Det kommer att krävas en hel del planering och organisering för att få till det. Vad jag har hört hittills så har de inte alls kommit så långt som de borde med uppbyggnaden av anläggningen, och självklart så har det redan kostat tio gånger så mycket som de borde.

Eftersom jag behöver plugga för proven i mina vanliga ämnen hinner jag inte plugga så mycket ryska som jag brukar. Men jag sa till min ryskalärare Inna idag att nästa vecka kommer jag bli en duktig student igen som gör alla mina läxor. För det tar verkligen sjukt långt tid att skriva allt med skrivstil!

Limoparty #3

Igår var det dags igen. Den här gången uppgraderade vi oss till en Hummer limo i guldlack som vi åkte runt med och fördärvade den redan ganska förorenade stadsluften i Moskva.

Fransmän

Idag kom en av våra två Alexandre tillbaka från en minisemster hemma i Frankrike. Han upplyste oss genast om att det hade varit 24 grader varmt i Bordeaux och att han hade gått runt i kortärmat. Sedan frågar han vad han har missat i skolan medan han har varit borta.
Jag: "Have you done the homework for Supply Chain Management?"
Han: "No. Is it for tomorrow?"
Jag: "No. It was for yesterday..."
Han: "Oops. I have not received any homework. Why didn't you send it to me?"
Jag: "How was I supposed to know that you didn't receive it from Sergej?!"
Han: "Who's Sergej?"
Jag: "The teacher!!!"
Absolut noll koll på saker. Men. Jag sa åt honom innan han åkte att han borde ta med sig macarons tillbaka från Frankrike. Och det kom han minsann ihåg!
Jag: "So. When do we have macarons party?"

...denna tunnelbana

Alltid när jag är själv händer det grejer. Igår skulle jag åka tunnelbana från Mirbis till ett område som heter Arbat. För att komma dit behöver man byta linje på ett ställe. Tåget rullar in långsammare än vanligt på stationen där jag ska byta linje. Jag ser folkmassorna. Åh nej, fotbollsmatch... Regel #1: Åk aldrig tunnelbana i Moskva när det är fotbollsmatch. Jag borde ta en omväg. Men jag är trött och jag vill bara komma fram till Arbatskaja så jag ger mig in i folkmassan. Dålig idé. Ryssarna är ju bra emotionella och har mycket humör. Självklart börjar några killar slåss precis bredvid mig. Folk ligger på marken. Inte jag dock. Vakter kommer och ingriper. Som tur är finns det gått om vakter i tunnelbanan vid fotbollsmatcher (och vid andra tillfällen då det lätt blir bråk) så vakterna klarar upp situationen. Tyvärr ska ju hela hopen med samma tåg som jag till Arbatskaja. Jag pressas in i tåget och vi står packade som sillar. Efter två stationer ska jag av. Men på perrongen väntar horder av fler fotbollsentusiaster och eftersom tåget redan är överfullt öppnas inte dörrarna. Åker vidare till nästa station som är betydligt lugnare. Dörrarna öppnas men eftersom vi står packade som sillar kommer jag ingenstans. Ropar: "Jag ska ut!!!" på engelska och ryska, lyckas få lite respons och blir på något sätt bli utknuffad/utlyft ur vagnen. Pheew. Sedan var det bara att åka tillbaka en station.

Och idag. Jag ska åka från Mirbis till Kievskaja där jag ska handla och sedan åka till campus. Tåget kommer. När dörrarna öppnas gäller det att vara snabb som tusan och ta en ledig plats, det tar ändå ca 15 minuter till Kievskaja. Dörrarna öppnas. Det finns endast en ledig plats. Samtidigt som jag snabbt som tusan tar sikte på denna plats spanar jag snabbt in de två personerna bredvid den tomma platsen. Är det en illaluktande uteliggare som sitter där så står jag hellre. Det är inga uteliggare utan två normala kvinnor. Hinner inte titta så noggrant eftersom jag snabbt försöker sno åt mig platsen. Jag tar platsen! Konstaterade dock på vägen att den ena kvinnans ansikte såg riktigt konstigt ut. Eftersom jag är nyfiken tittar jag igen. Oh My God, vad hon var plastikopererad!!! Det var det värsta jag sett som inte är på TV. Hon såg ut verkligen ut som ett monster. Jag måste ha sett otroligt chockad ut för när jag tittar rakt fram sitter killen mitt emot mig och skrattar så han kiknar. Jag började också fnissa men försöker hejda mig. Den plastikopererade damen såg inte road ut. I själva verket tror jag inte hon kunde le, även fast hon hade velat...

En kväll på Bolsjoj

Fredag, lördag och söndag den här veckan har de visat/visar de Svansjön på Bolsjojteatern. Alla biljetter är självklart slutsålda, alla biljetter till Bolsjoj under hela våren är slutsålda. Sebastian upplyste mig om att man kunde få betala betala 6000 för en biljett till Svansjön. Jag: "6000 rubel alltså?". Han: "Nej, 6000 kr". For real, det finns rika människor.

Hursomhelst så finns det alltid 60 st studentbiljetter till varje föreställning på Bolsjoj. Dessa biljetter släpps klockan 17.30 samma dag som föreställningen är. Vi hade hört att det finns en lista man ska gå dit och skriva upp sig på för att få en biljett. Så, vi hade bestämt att vi skulle träffas utanför Bolsjoj igår kl 14 och försöka få tag i studentbiljetterna. Jag var självklart 20 min för tidig så jag började fråga runt lite och hittade list-tjejen. Redan 190 personer före på listan men jag skrev upp mig och de andra. Hittade en rysk tjej som sa att det inte spelade någon roll vilken plats man hade på listan, det gällde att hålla sig bland de 60 första i kön för biljetterna. Ringer fransmännen och säger att de ska komma hit NU. Fransmännen och Sebastian kommer några minuter senare. Ryska tjejen och hennes kompisar går och ställer sig i en liten fålla innanför ett kravallstaket som såg ut att ha sett sina bästa dagar. List-tjejen och hennes kompisar ställer sig precis efter. Efter dom ställer vi oss. Klockan är ca 14.30 och det kommer allt fler och fler studenter. En "ny" lista dyker upp. På den listan är vi mellan nummer 15 och 20! Folk knuffas, grälar och är upprörda. Jag skulle också vara upprörd om jag hade kommit dit kl 6 på morgonen och skrivit upp mig bland de 60 första och sedan kom tillbaka och upptäcker att jag är 150 på en ny lista. Men det är som det är.

Fransmännen har självklart för lite kläder på sig. Det var nollgradigt ute (vilket är varmt för oss), men efter några timmar i en kö är inte varmt i läderjacka, utan vantar, mössa eller luva. Som en förutseende svensk var jag dock utrustad för att köa i kylan. Dessutom hade jag med mig kakor till oss alla!

Folk i kön blir mer och mer upprörda och försöker tränga sig före. Det kommer 5-10 vakter och de säger att inga listor räknas, de 60 första i kön får biljetter. Ännu mer tumult bryter ut, men vakterna strukturerar upp kön. När klockan är 17.45 börjar de äntligen släppa på och vi får våra biljetter!!! Fast i kön bakom oss var det krig. Och vad betalade vi för en biljett? Jo, 100 rubel! Alltså ungefär 25 kr. Så nice.

Föreställningen var helt otrolig!!! Och bara att vara inne i Bolsjoj och se alla människor som gick på föreställningen var en stor upplevelse. Jag och Fleurine ville inte gå därifrån, till slut blev vakten nästan tvungen att mota ut oss. Det var första, men definitivt inte sista gången på Bolsjoj.

Äntligen fredag!

Det har varit en intensiv vecka. Onsdag, torsdag och fredag har vi haft en kurs i International Marketing med en gästprofessor från London. Jag älskar marknadsföring! Dock lyckades professorn aldrig riktigt skilja på mig och Valeria. Visserligen gjorde vi det lite svårt för honom för vi lyckades pricka in att turas om att ha glasögon på oss varannan dag. Men ändå!

Igår gick jag med några riktiga original till ryssar på väg till tunnelbanan. En av dem frågade mig vad jag tyckte om tunnelbanan i Moskva, jag svarade efter ungefär en halv sekunds betänketid: "It's sooo STINKY!". För den är verkligen, verkligen illaluktande ibland. Ryssarna skrattade åt mig och sa det var allmänt känt att när någon frågar vart tunnelbanan är svarar man: "Följ bara lukten!". Förut trodde jag att det var de hemlösa och folks pälsar som luktade så illa. Ryssarna upplyste mig dock om att det också fanns mycket råttor på sina ställen. Not so nice.

Statyer hittar man också lite här och var i tunnelbanan.

Imorgon ska jag försöka plugga effektivt på dagen och sedan åka in till city på eftermiddagen och göra något roligt!

I bibblan

Jag har min vanliga tisdagshaltimme som jag spenderar i biblioteket pa Mibris. Idag ar den dock kortare an vanligt for vi har haft aerobics med Valeria fran studentforeningen. Ar som alltid efterat helt slutkord sa jag tror nastan att jag ska ta en 15 minuters nap precis som taiwaneserna gor. Men Valeria ar snall som kor traningspass med oss for hon ar alltid mycket upptagen. Som Melanie uttryckte sig: "She has so many things to do but she still finds time to exercise exchange students...".

Okej, jag tar en nap nu sen ska jag fixa med lite saker innan Business English. Over and out.

Taxi till Zarechje

Igår var stora taxiåkarkvällen. På grund av lite olika anledningar (främst fransmäns dåliga planering) spenderade Mel och jag större delen av kvällen i olika taxis. Men om vi ser positivt på det hela så fick vi åtminstone bra övning i att pruta och att ge vägbeskrivningar. När vi skulle ta sista taxin för kvällen hem till campus stannade som vanligt en svarttaxi och chauffören godkände vart vi skulle och vi kom överens om ett pris. Ett väääääldigt lågt pris. Lägre än vad vi brukar kunna åstadkomma när vi har ryssar med oss som sköter prutandet. Det visar sig att chauffören inte alls vet vad vi ska men han ringer en kompis som förklara för honom var Zarechje ligger. Melanie halvsover och chauffören och jag småpratar lite (så mycket småprat som jag kunde). En liten stund senare börjar han rota runt i handskfacket och jag tänker genast "pistol?? kniv??". Det är inte bara fantasin som skenar iväg, en gång blev en utbytesstudent kidnappad av en taxi. Den gången slutade det emellertid bra, killen blev bara några tusen rubel fattigare. Hursomhelst, taxichauffören rotade fram... En chokladkaka! Han vände sig mot mig och sa: "Lite choklad till studenterna". Så snäll taxichaufför. Vi kom fram till Zarechje men därifrån till campus är vägen riktigt knixig. Tur att vi lärde vägbeskrivning förra veckan. Kom inte ihåg hur man sa "rakt fram" men vi lyckades ta oss till campus utan en enda felåkning. Till ett mycket bra pris och en chokladkaka som bonus dessutom.

Women's Day

Jag gillar ryssarnas inställning till arbete. Idag är det ju internationella kvinnodagen, i tisdags stängde biblioteket på Mirbis efter lunch och öppnar igen på måndag. Man ska ju trots allt inte arbeta ihjäl sig. Dessutom är den värsta rusningstrafiken på morgonen är inte vid åtta-tiden (som i Sverige) utan snarare runt tio!

Något det finns gott om i Moskva så är det blomsteraffärer. Blommor finns överallt och det verkar vara mycket populärt att ge bort. Nu när det är internationella kvinnodagen är det såklart extra populärt, igår hade nästan varenda kotte en blombukett på tunnelbanan. Jag och Melanie har dock än så länge inte fått några blommor... Men vi hintade lite till två fransmän att de nog borde ha med sig lite blommor till oss när de kommer hem från stan ikväll. Fast vi har blivit lite uppvaktade ändå. I morse när vi vaknade hade vi  fått choklad både från Babushka och Nikita. Ikväll blir det chokladfest!

Djuren på campus

Vi har en katt som bor i vårt hus på campus, åtminstone nu så länge som det är kallt ute. Hon är rädd för killar men älskar när tjejer klappar och gosar med henne. Antingen brukar hon ligga på ett gammalt element eller så parkerar hon sig i sin "favoritstol" på första våningen. Någon har ett skönt liv! 

I vanliga fall tar det tar ungefär 10 minuter för mig att gå från huset till bussen. MEN när valparna är ute och leker kan det ta lååååååång tid. Det bor nämligen ett helt gäng hemlösa hundar häromkring och precis när vi kom hit i slutet av januari föddes det även någon/några kullar valpar. I början var mammorna och papporna lite skeptiska till att jag fick komma nära valparna men nu tror jag att de känner igen mig så de brukar låta mig ta kort på och klappa de små sötnosarna. Önskar att jag kunde ta med mig en (eller flera) hem! 

Varmt och skönt att sitta på mina fötter! 

Presidentval

Idag röstar ryssarna! Var en sväng på stan tidigare idag och vad jag såg verkade det ändå ganska lugnt, vi får se hur det hela utvecklar sig. Jag hoppas att det inte kommer att vara massor av demonstrationer när vi åker hem från Mirbis imorgon kväll. Efter att ha frågat runt lite har jag förstått att det är väntat att Putin tar hem det här. Vi har en professor som alltid refererar till Putin som "President Putin". Jag har funderat om det är därför professor Marinov är övertygad om att Putin kommer att bli president, eller om han helt enkelt aldrig slutade kalla honom "President Putin". Man vet aldrig med Marinov.

Idag SKA jag gå och lägga mig tidigt så jag är utvilad inför kommande vecka även fast det bara är tre skoldagar!

Om ditten och datten

Jag skulle ha uppdaterat lite igår men höll på så länge med min finansläxa... Den som sa att det inte var mycket plugg på Mirbis hade fel!

Nästa vecka är vi lediga på torsdag och fredag, kanske till och med lördag, så ska vi försöka göra lite utflykter! Inte för att vi inte gör utflykter nu men hittills har vi hållit oss i Moskva. Inte för att det är så lite, Moskva är trots allt ingen pyttestad. En av nästa veckas utflykter kommer att bli till en GIGANTISK shoppinggalleria som jag hörde talas om igår, man kan inte bara besöka katedraler och museer. På tal om att besöka museer. Eftersom det mesta står skrivet på ryska är det ibland lite svårt att veta vart man får gå och inte får gå. Jag har vid ett tillfälle fått en utskällning av en katedraltant efter att jag tydligen utforskat delar av en katedral som inte var öppen för turister. Men hur ska man veta det när inget står på engelska? Visserligen är stora bokstäver och en massa utropstecken ett ganska tydligt tecken på att man inte ska gå dit, men det kan ju finnas något riktigt spännande där. Förra lördagen försökte jag, Alexandre och Camille besöka en fabrik vilket slutade med att vi blev jagade av en säkerhetsvakt. När vi springer därifrån med vakten efter utbrister Alexandre: "He could be former KGB and come after us in a car, drag us in and interrogate us the rest of the night!!!". Någon har livlig fantasi. Jag svarade: "You have watched too many episodes of 24 (vilket han har), but just to be on the safe side we should try to lose him...". Inte för att jag tror att vi skulle bli indragna i en bil och förhörda resten av kvällen, men det kunde mycket väl ha hänt att han sagt åt oss att ge honom alla kontanter vi har på oss som straff för att vi var där vi inte skulle vara.

Sedan en vecka tillbaka är jag och Melanie är ganska frekventa besökare på Mirbis gym (till många ryssars stora förtjusning). Så här ser det ut när vi gör våra "benövningar"!