Repetition är kunskapens moder

Därför ska jag från och med nu plugga kinesiska minst en timme om dagen. Åtminstone fram till lördag när vi åker till Filippinerna. Kinesiskaböckerna prioriteras inte när man ska vara borta i två veckor och bara har en ryggsäck med sig. Men igår och idag har jag faktiskt pluggat mer än en timme. Igår satt jag först med Kim på taket på Prince House och pluggade (samtidigt som vi solade) och senare på kvällen i sängen i mitt rum. Enda nackdelen med att plugga i sängen är att det är så lätt att somna, vilket jag gjorde ungefär mitt i ett kinestecken jag höll på med. Vaknade några timmar senare med dator, böcker och papper i en enda röra, förmodligen på grund av att min granne höll på att möblera om i sitt rum, igen. Och nu tittar hon på kinesisk komedi, igen.

Den här veckan är annars en mycket lugn skolvecka, idag hade vi bara en liten presentation och nu har vi inget mer resten av veckan. Eller vi behöver fortfarande gå på lektionerna och helst vara lite delaktiga. Det är bra att vara 1,76 cm och blond här när man är delaktig, för professorerna kommer lägger märke till och kommer ihåg det. Men det är till en nackdel när man inte är delaktig, eftersom de lägger märke till det också. Det går liksom inte att försvinna i mängden.

På tal om något helt annat: Taiwaneserna älskar paraplyer. Även fast det knappt regnar går folk runt med sina paraplyer. När det bara är några ynka små regnstänk i luften. Och precis innanför dörren till alla affärer finns paraplyställ där man ställer sitt paraply när man går in och tar det igen när man går ut. Jag har inte inte riktigt lärt mig det där än. Brukar oftast glömma helt att sätta ner paraplyet, eller också sätter jag ner det och glömmer jag att ta det igen när jag går. Också när det är soligt går taiwaneserna runt med sina paraplyer, antagligen för att skydda sig mot solen. Under my umberella-ella-ella!

En samling paraplyer utanför ett klassrum

Nu ska jag gå och duscha, försöka att inte äta mina sista svenska lantchips och sen sova. Godnatt!